*LOL*
Jag är så jävla skadeglad så jag nästan borde skämmas!!
Tog nyss en liten tur iväg till affärn, hade egentligen ingen lust att ge mig ut i det förbannade blasket som pryder våra gator för tifället..men det var tvungen. Nu i efterhand så är jag nästan lite glad att jag fick lov att ta mig utanför dörren. Jag skyndade iväg mot affären...muttrandes för att jag fick slasksnö innaför skorna och för att vattenpölarna var lömska nog att gömma sig under högar av snö. Väl inne på affärn så roffade jag snabbt åt mig det jag plaskat mig dit för och begav mig mot kassan. Framför mig stod en kille runt 18- 20 år...modell extra stöddig. Du vet den där klassiska "jag bär en jättetv-hållningen". Utanför kassan stod hans precis lika stöddiga polare och spände sig värre än ett gäng tuppar i en hönsgård. Jag kan inte låta bli att lite småirriterad på sånt där, mest för att fäller en massa onödiga kommentarer om folk i omgivningen plus beter sig som om de ägde hela jävla världen *urrk*
Till slut var det min tur och jag betalade de få varor jag hade kvar och lämnade sedan plats åt damen som stod näst på tur. Jag klev ut genom dörrarna och de där tuffa grabbarna gick bara nån meter framför mig. De snackade högt och malligt om sådant där som hormonstinna fjortiskillar snackar om. Brudar, fylla och hur de regerar området de bor i ( jo jag tackar ja). Jag fnittrade lite för mig själv när jag lade märke till att det på deras gångstil såg ut som de skitit ner sig. Det måste vara skapligt svårt att gå vettigt när man måste spänna varenda muskel i hela kroppen i tron om att man sätter sig i respekt....hos någon, fråga mig inte vem bara (?!?!)
En av killarna var nog lite tuffare än sina polare, eller det var väl iaf det han helst ville vara. Han tog sig fram på sina överspända ben...fortfarande med den där tv'n i famnen och brölade på. Sällskapet hängde med och berömde honom för hans...ja what ever. Sen...vips.....den där stora, tuffa tuppen ligger plötsligt i en sörja av snö och vatten. Där brast det för mig, jag började gapskratta, det fanns liksom inget som kunde få mig att sluta. Killen svor, skrek och sprattlade och kunde inte för allt i världen ta sig upp ur sörjan. Hans polare stod bredvid och hade nog skapligt svårt att hålla sig för skratt. När jag hade kommit ungefär i jämnhöjd med det coola sällskapet så har han lyckats ta sig upp på benen igen. Han noterade att jag sett vad som hände och leendet jag hade på läpparna gick inte att dölja under några som helst omständigheter. Han sa något på ett språk som jag inte förstår, men på tonläget så gissar jag att det inte var något av den vänligare sorten. Han drog med sig sina polare och började gå åt mitt motsatta håll...och behöver jag ens säga att han lät "tv'n" ligga kvar på backen när han lommade därifrån?
Nu kommer jag förmodligen slå i min stackars tå i bordet när jag reser mig härifrån för att gå ut på balkongen, it always strikes back!!! Men det får det fan vara värt :D
LOL 2
Bajen hockey har verkligen tagit fram mirakelmedicinen mot eventuella drantar i hallen på Onsdag. Som drant måste du nämligen betala eminenta 400 kr (4 ggr ordinarie biljettpris) för att få komma in och se matchen. Jag som MIK:are kan förstå om man inte vill dra in skitlukten i sin hemmahall, men tyvärr så genererar de ju faktiskt en hel del pengar.
De kan dock lösa medlemskap i Bajen hockey och därmed betala de ordinarie hundra kronorna (LOL igen). Drantarna gnäller ju givetvis. Men eftersom de nu hävdar att det inte finns mer sanna supportrar än de själva, så har de ju världens chans att bevisa det nu. Jag menar...kan man bli mer supporter än att man betalar 400 spänn för att få upp motståndarna några snäpp ur krisen...ELLER lösa medlemskap i motståndarnas förening....bara för att få se sitt älskade lag spela en Onsdagsmatch i Allsvenskan? :p
Tog nyss en liten tur iväg till affärn, hade egentligen ingen lust att ge mig ut i det förbannade blasket som pryder våra gator för tifället..men det var tvungen. Nu i efterhand så är jag nästan lite glad att jag fick lov att ta mig utanför dörren. Jag skyndade iväg mot affären...muttrandes för att jag fick slasksnö innaför skorna och för att vattenpölarna var lömska nog att gömma sig under högar av snö. Väl inne på affärn så roffade jag snabbt åt mig det jag plaskat mig dit för och begav mig mot kassan. Framför mig stod en kille runt 18- 20 år...modell extra stöddig. Du vet den där klassiska "jag bär en jättetv-hållningen". Utanför kassan stod hans precis lika stöddiga polare och spände sig värre än ett gäng tuppar i en hönsgård. Jag kan inte låta bli att lite småirriterad på sånt där, mest för att fäller en massa onödiga kommentarer om folk i omgivningen plus beter sig som om de ägde hela jävla världen *urrk*
Till slut var det min tur och jag betalade de få varor jag hade kvar och lämnade sedan plats åt damen som stod näst på tur. Jag klev ut genom dörrarna och de där tuffa grabbarna gick bara nån meter framför mig. De snackade högt och malligt om sådant där som hormonstinna fjortiskillar snackar om. Brudar, fylla och hur de regerar området de bor i ( jo jag tackar ja). Jag fnittrade lite för mig själv när jag lade märke till att det på deras gångstil såg ut som de skitit ner sig. Det måste vara skapligt svårt att gå vettigt när man måste spänna varenda muskel i hela kroppen i tron om att man sätter sig i respekt....hos någon, fråga mig inte vem bara (?!?!)
En av killarna var nog lite tuffare än sina polare, eller det var väl iaf det han helst ville vara. Han tog sig fram på sina överspända ben...fortfarande med den där tv'n i famnen och brölade på. Sällskapet hängde med och berömde honom för hans...ja what ever. Sen...vips.....den där stora, tuffa tuppen ligger plötsligt i en sörja av snö och vatten. Där brast det för mig, jag började gapskratta, det fanns liksom inget som kunde få mig att sluta. Killen svor, skrek och sprattlade och kunde inte för allt i världen ta sig upp ur sörjan. Hans polare stod bredvid och hade nog skapligt svårt att hålla sig för skratt. När jag hade kommit ungefär i jämnhöjd med det coola sällskapet så har han lyckats ta sig upp på benen igen. Han noterade att jag sett vad som hände och leendet jag hade på läpparna gick inte att dölja under några som helst omständigheter. Han sa något på ett språk som jag inte förstår, men på tonläget så gissar jag att det inte var något av den vänligare sorten. Han drog med sig sina polare och började gå åt mitt motsatta håll...och behöver jag ens säga att han lät "tv'n" ligga kvar på backen när han lommade därifrån?
Nu kommer jag förmodligen slå i min stackars tå i bordet när jag reser mig härifrån för att gå ut på balkongen, it always strikes back!!! Men det får det fan vara värt :D
LOL 2
Bajen hockey har verkligen tagit fram mirakelmedicinen mot eventuella drantar i hallen på Onsdag. Som drant måste du nämligen betala eminenta 400 kr (4 ggr ordinarie biljettpris) för att få komma in och se matchen. Jag som MIK:are kan förstå om man inte vill dra in skitlukten i sin hemmahall, men tyvärr så genererar de ju faktiskt en hel del pengar.
De kan dock lösa medlemskap i Bajen hockey och därmed betala de ordinarie hundra kronorna (LOL igen). Drantarna gnäller ju givetvis. Men eftersom de nu hävdar att det inte finns mer sanna supportrar än de själva, så har de ju världens chans att bevisa det nu. Jag menar...kan man bli mer supporter än att man betalar 400 spänn för att få upp motståndarna några snäpp ur krisen...ELLER lösa medlemskap i motståndarnas förening....bara för att få se sitt älskade lag spela en Onsdagsmatch i Allsvenskan? :p
I övrigt så har dagen gått ganska fort, konstigt nog...för jag har inte gjort något speciellt egentligen. Jag har dock lyckats med konststycket att rota fram stakarna ur förrådet och även monterat upp dem i 2 av 3 fönster (stake nr 2 var tyvärr trasig). Jag hade planer på att slänga upp den slinga av istappar som ska sitta ute på balkongen också, men jag har inte riktigt kommit över nojan att jag ska ramla baklänges och ut över balkongräcket (att den är inglasad hör inte till). Känner att klockan ändå har blivit för mycket nu, så om jag nu ger mig på uppgiften så blir det imorgon.
Pratade med Gröt i telefonen för ett par timmar sedan. Hans resa går inte direkt smärtfritt och han var väl inte den lyckligaste killen på planeten just nu. Bilen han kör hade tydligen gett upp...och därmed skapat en massa onödiga jävla bekymmer. Har dock ingen aning om hur långt de har kommit nu, men han skulle höra av sig igen under kvällen. Jag får hoppas att det löser sig någorlunda iaf, inte det minsta trevligt när det ideligen ska strula till sig.
Nu ska jag dock peta i mig något att äta....sen blir det tääävä fram tills sovadags.
Dina Ord
Postat av: Dryas
He,he jamen vad annat kan man göra än att skratta åt såna "typer"! *fniss*
Jag höll på att krevera en gång då jag var hos mor och far och hälsade på. Grusvägen de bor vid är en lång raka så ibland kommer "snorungarna" fort där i sina bilar. En kväll stod vi ute med vovvarna och det svepte förbi en fort som fan!! Sen hör vi strax därpå en smäll och vi springer fram och kikar. Då har han plockat gatlampan! Vi garvade rått (det blev ju bara skador på bilen....och lampan.) he,he!
De borde sätta fartgupp där tycker jag. Otäckt nu med sonen om han skulle kuta rätt ut! =/
Postat av: IdaBus
Haha. Där fick han för att han skulle se så stöddig ut! :D
Postat av: Cecilie
Vilken dagens blogg vilket det lockar mig att komma tillbaka! *hittade dig genom tjejsnack om du undrade* :)
Postat av: Soya
Hihi, tack :D
Trackback
